ANNA WIDÉN
annawide@gmail.com
www.annawiden.no / ARKIV
"TROFÉ" Aasethskogen 2007
 
  STEDSKUNST
site specific works
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 click on an image and it will load in this window trofe trofe082
trofe trofe08
trofe trofe trofe08  
trofe08 trofe08 trofe08  
trofe08 trofe trofe  
     
 
"TROFÉ" - Skulptur i Aasethskogen.

Vi var två entusiaster i Aasethskogen sommaren 2007, Ådne Løvstad och jag.

Vi valde en ganska svårtillgänglig plats, där skogen öppnade sej och bildade ett slags änge.
Det var inte bara vi som tyckte den platsen var speciell. Vi arbetade där fyra dagar i sträck och
varje dag runt klockan elva, lagom till
förmiddagskaffet, kom korna. Ett imponerande gäng
på runt 40 stycken mycket konstintresserade individer.

Korna utforskade inte bara våra arbeten, (se "SKYFANGER"), utan producerade också en
god del råmaterial. Jag hade alla förutsättningar för att testa en idé jag fick i Indien året innan.
Där var jag med och hjälpte till att göra "cowcakes", koskit blandat med torrt gräs, som lades
på tork för att senare tjäna som bränsle.

Koskiten var mycket riktigt ett utmärkt material för modellering. Utblandad med lite träspån från
en gammal granrot fick jag en lagom grov struktur. Arbetet förgick under några timmar utan en
enda paus. Materialet var så samarbetsvilligt att jag inte klarade att stoppa upp.
Det är närliggande att påstå att formen valde sej själv. Jag visste inte vad det skulle bli, även
om fundamentet av småkvist naturligtvis gav vissa premisser.

Jag hade varit uppe i jakttornet, som kan ses i bakgrunden på två av bilderna, flera gånger
och tittat ut över området. Det irriterade mej att tänka på älgjägaren, sittande däruppe och
spana in sitt offer. Tvärs över änget hängde det nämligen en saltsten i ett träd och jag gillade
inte tanken på den saltsugna älgen som fredligt slickar på stenen medan jägaren sitter tryggt
i sitt torn siktar på den med geväret.

Koskit-verket fick namnet "Trofé". Placeringen på den grånande trädstammen förstärkte
skulpturens identitet. De utstickande grenarna påminde om ben, och fick mej att minnas hur
det var att finna djurskelett i skogen när jag var barn.

Ett år senare besökte jag platsen igen. Trofén fanns kvar. Nu med ett mer spännande uttryck
efter årstidernas påverkan.